Simning
Ja nu var det ett tag sen jag skrev igen.
Som ni kunde läsa lite i det förra inlägget som jag skrev i början av oktober så var det mycket runt min hälsa och det fortsatte en tag till en morgon när jag vakna så var jag sne i ansiktet men trodde att det skulle gå över av sig själv.
Men när jag läste på internet om symtomen så tyckte jag det var bäst att söka vård för det också och det gjorde jag och då när jag ringde vc så sa dom typ direkt när jag tala om vad symptomen var att. åk direkt till akuten istället.
Så jag ringde mamma och pappa och vi åkte till akuten måndagen den 10 oktober på morgonen och fick väl komma in ganska omgående på ett rum och dom tog prover till och börja med så hade jag väl ett blodtryck som var 190/120 tror jag och sen så skickade dom mig till röntgen för att kolla hjärnan. och sen fick jag komma tillbaka till båsen i korridoren. men kanske var klar på röntgen vid 11,00 och sen fick vi komma upp på avdelningen runt 15. och då hamna jag på avdelning 72 som är strokeavd.
Sen hände det väl inte så mycket den dagen mer än att ronden gick på eftermiddagen och läkaren var som pratade han var väldigt trevlig men han pratade så fort.
Mamma var med mig hela tiden då. Sen åkte hon hem till mig när det var klart att jag skulle vara kvar och hämta lite saker. Sen kom hon och pappa upp. och då var det middag och Den som säger att sjukhusmaten är äcklig har fel anser jag var ganska gott faktiskt.
Sen hade det väl blivit lite miss i kommunikationen så min syster trodde av vad mamma sagt att jag hade fått en stroke. men så var väl inte riktigt fallet men däremot så visste dom väl inte riktigt vad som hade orsakat förlamningen i ansiktet tack vare att när dom gör olika känseltest så är det lite svårt att veta om det är nytt eller om det har med mitt *grund* funktionshinder och göra.
MEn är dom hade åkt hem så var jag bara uppe en stund till och då kolla dom blodtrycket igen och då hade det sjunkit lite iallafall.
Och sen när jag vakna så var både blodtrycket lägre och blodsockret var bra också. Sen hade syrran lovat att hon skulle komma och vara med för dom skulle en LP = Lumpal punktion, dvs dom tar ryggmärgsvätska ur ryggen. och innan det så var vi och skulle gå igenom magnetröntgen men vi kom dit men det blev inställt så vi åkte upp till avdelningen igen och sen lunch och sen så gjorde dom LP och det var väl inte så farligt men bra att syster var med så hon som visste vad dom gjorde dels kunde förklara plus att jag kände mig lugnare.
Sen så fick jag vila en stund och sen kom dom tillbaka igen och då prata vi en massa och sen fick jag om jag ville åka hem så skulle jag få kortison tabletter och så skulle han höra av sig om tre veckor.
TACK ÄLSKADE SYSTER FÖR ATT DU VAR MED MIG DÅ...
__________________________________________________________________________________________
Nu tillbaka till i dag.
Både mitt öra och mitt ansikte har blivit bra. och fick svar från läkaren och han skrev att dom inte hitta något. Så det är ju skönt.
Jag har börjat tagit tag i mitt nya liv också, det går inte fort men jag har iallafall börjat så smått. och det är att jag har börjat simma en gång i veckan och det var tredje gången idag. Så kanske kommer vidare med mina mål snart. Hoppas Hoppas.
Annars har det väl inte hänt så mycket i mitt liv...
Som ni kunde läsa lite i det förra inlägget som jag skrev i början av oktober så var det mycket runt min hälsa och det fortsatte en tag till en morgon när jag vakna så var jag sne i ansiktet men trodde att det skulle gå över av sig själv.
Men när jag läste på internet om symtomen så tyckte jag det var bäst att söka vård för det också och det gjorde jag och då när jag ringde vc så sa dom typ direkt när jag tala om vad symptomen var att. åk direkt till akuten istället.
Så jag ringde mamma och pappa och vi åkte till akuten måndagen den 10 oktober på morgonen och fick väl komma in ganska omgående på ett rum och dom tog prover till och börja med så hade jag väl ett blodtryck som var 190/120 tror jag och sen så skickade dom mig till röntgen för att kolla hjärnan. och sen fick jag komma tillbaka till båsen i korridoren. men kanske var klar på röntgen vid 11,00 och sen fick vi komma upp på avdelningen runt 15. och då hamna jag på avdelning 72 som är strokeavd.
Sen hände det väl inte så mycket den dagen mer än att ronden gick på eftermiddagen och läkaren var som pratade han var väldigt trevlig men han pratade så fort.
Mamma var med mig hela tiden då. Sen åkte hon hem till mig när det var klart att jag skulle vara kvar och hämta lite saker. Sen kom hon och pappa upp. och då var det middag och Den som säger att sjukhusmaten är äcklig har fel anser jag var ganska gott faktiskt.
Sen hade det väl blivit lite miss i kommunikationen så min syster trodde av vad mamma sagt att jag hade fått en stroke. men så var väl inte riktigt fallet men däremot så visste dom väl inte riktigt vad som hade orsakat förlamningen i ansiktet tack vare att när dom gör olika känseltest så är det lite svårt att veta om det är nytt eller om det har med mitt *grund* funktionshinder och göra.
MEn är dom hade åkt hem så var jag bara uppe en stund till och då kolla dom blodtrycket igen och då hade det sjunkit lite iallafall.
Och sen när jag vakna så var både blodtrycket lägre och blodsockret var bra också. Sen hade syrran lovat att hon skulle komma och vara med för dom skulle en LP = Lumpal punktion, dvs dom tar ryggmärgsvätska ur ryggen. och innan det så var vi och skulle gå igenom magnetröntgen men vi kom dit men det blev inställt så vi åkte upp till avdelningen igen och sen lunch och sen så gjorde dom LP och det var väl inte så farligt men bra att syster var med så hon som visste vad dom gjorde dels kunde förklara plus att jag kände mig lugnare.
Sen så fick jag vila en stund och sen kom dom tillbaka igen och då prata vi en massa och sen fick jag om jag ville åka hem så skulle jag få kortison tabletter och så skulle han höra av sig om tre veckor.
TACK ÄLSKADE SYSTER FÖR ATT DU VAR MED MIG DÅ...
__________________________________________________________________________________________
Nu tillbaka till i dag.
Både mitt öra och mitt ansikte har blivit bra. och fick svar från läkaren och han skrev att dom inte hitta något. Så det är ju skönt.
Jag har börjat tagit tag i mitt nya liv också, det går inte fort men jag har iallafall börjat så smått. och det är att jag har börjat simma en gång i veckan och det var tredje gången idag. Så kanske kommer vidare med mina mål snart. Hoppas Hoppas.
Annars har det väl inte hänt så mycket i mitt liv...
